Vi funderar lite på att köpa något att bo i.
I långa loppet är det bättre att äga.
Men sen så tittar jag ut, kikar lite över stan, den vackra kyrkan, och Stena båtarna som
smyger förbi. Så länge ingen är ivägen smyger de. Blir han arg och tutar, hoppar både jag, soffan, och ibland fiser även någon av rädsla.
På natten ser det ut som ett skådespel av lampor, och bakom varje lampa finns ett hem.
I sovrummet kan man gömma sig mot alla måsten, och när jag drar upp rullgardinen på morgonen
fylls hela rummet med ljus genom glasade dubbeldörrar. Om man vill kan man krypa ut på balkongen med täcket och sova lite till.
Men det skulle aldrig falla mig in.
Det enda jag inte tycker om här är "hjärntapeten".
Vilket konstigt val.
Runda ringar över hela väggen med något som ser ut som maskar/hjärnor/foster.
Skall göras om.
Det enda vi skulle kunna behöva är ett rum till.
För the Todds hemmakontor, och kanske lite mer förvaring....
Jag rensar och rensar, men det finns aldrig tillräckligt med plats.
Kanske en 3:a med havsutsikt och tutande Stena båtar skulle funka i alla fall?
Fast vi vill ju inte flytta.
Vi vill ha ett hem.
En fast punkt.
Men det är kanske lite roligare om man äger sitt hem?
Tål att tänkas på....
